In Pain 2

Första träningsvärken gick över. Tack och lov. Nu är jag inne på den andra med andra muskelgrupper involverade.
Igår hittade jag nämligen min magtränare.

Hey, long time no see, utbrast jag och körde en omgång eller två. Har ju ändå Beach 2011 om två veckor. No probs so far.

Imorse vaknade jag något smärtfylld i ena sidan av nacken. I tro om att jag blivit drabbad av nackspärr vände jag huvudet lite mjukt åt andra hållet och märkte att den andra sidan inte var så mycket bättre.
Jag ville genast sätta mig upp för att ordentligt sträcka ut de förstelnade musklerna när jag märkte att smärtan även satt sig i mitten av kroppen. Det som man på ren svenska kan kalla kaggen.

Så. Nu sitter jag här och är handikappad rent magmässigt och från skuldrorna ända upp till öronen. Man är ju inte den mest tränade krabaten här på klotet känner jag.

Igår var jag i Stinsen med Murken för att hitta en bikini att pryda min muskellösa (inte att förväxlas med muskulösa) kropp med, men hittade inget. Jag fick istället ett blodsockerfall så kraftigt att jag trodde att jag skulle bli magsjuk på kuppen och for i ilfart hem för att knapra Finncrisp. Det vart bättre. Thank god.

Tack vare bristen på fynd därborta ska jag nu hänga på Ellos.se och vänta på att solen ska kika fram ordentligt istället för att ligga bakom molnen och småfisa. Har stora planer på att tillsammans med Lilo invadera Järvafältet under några timmars tid.

Over.

In pain

Här sitter jag och äter min nya favoritfrukost - turkisk yogurt med blåbär - och har träningsvärk.

Den träningsvärk jag har är inte av denna värld, allvarligt.
I måndags var jag på något som heter cirkelfys. Det går ut på att man har ungefär 8-10 st "stationer" som man gör olika fysiska aktiviteter (tränar då) på. 45 sekunder på varje station och så går man runt och runt och runt.
Jag som var mör efter uppvärmningen liksom.

Hur som helst.

Igår hade jag ont. Idag har jag beyond ont. Sitter jag still i mer än två minuter stelnar musklerna så pass att jag faktiskt inte kommer upp utan att fälla minst tre tårar. Det är helt sant.

Efter att suttit helt still medan jag skrivit det här måste jag nu ta i för kung och fosterland så jag kommer upp ur stolen och kan vanka iväg och se efter så jag inte har blåbär i hela ansiktet. Lätt hänt sånt där.


God morgon.

Wake up

Jag är inne i en brutal försovningsfas. Inte så att jag kommer till jobbet framåt lunch eller så, men ändå en timme senare än vad jag planerat att anlända, varje morgon.
Wake up-lighten skiner så ögonen håller på och trillar av, men ändå går jag inte upp. Halvförblindad av sömn och det starka ljuset slänger jag mig på den ungefär sju gånger för att snooza vidare. Herregud, gå upp kvinna.

Jaja, Man får vara trött. Tre veckor till ljuset. I can do that.

Förövrigt är det torsdag idag, även mer känd som pannkaksdagen. Dock håller min hälso/vita månad i sig hela månaden ut, så inga pannkakor blir det här inte. I´m sorry for my loss.

Som vanligt har veckan gått sjukt fort och imorgon är det redan fredag och dagen min älskade jycke kommer till mig för stanna i nästan två veckor. Man har ju saknat den lilla krabaten.

God morgon.

Hemkommen

Nu har jag precis kommit hem från min lektion i magdans. Ni hörde rätt. Magdans.

Ville bara droppa den otippade bomben innan jag hoppar in i duschen och dyker ner i säng sen.

God natt.

Bokat

Jag vet inte vad ni gör om exakt en månad, men jag vet nog vad jag ska göra.



Där i den röda cirkeln kommer jag att ligga som en varm fläck i en vecka i sträck. Min kära är tyvärr inte närvarande på denna bild för honom har jag kommenderat till baren för ännu en cerveza.

Wohoo!

Vetskapen om att varmare och ljusare breddgrader väntar är ju ganska så uppiggande i detta eländiga mörker och det är nästan så jag har ork att ta studiomuppen i nackskinnet och sätta igång med en städning.

Let´s go.



Laura-dagen

Glöm inte det. Tack.




Nu har jag äntligen städat bort julen. Lite i sista stund, men bättre sent än aldrig. Annars är det ju bekvämt att bara låta manickerna hänga kvar så man slipper hysterin med att gräva fram allt nästa jul, men .... nej.

Igår flyttade vi hela vårt kontor och idag var jag beredd på att hoppa in och hjälpa till ännu en dag men tursamt nog slapp jag och kan med gott samvete slaska runt i sparkdräkten istället. All good.

Efter flyttlasset igår åkte jag hem till syrran för att sitta barnvakt åt min syster/gudson Liam medan päronen skulle iväg och svänga lite lurviga. Det var en väldigt trevlig afton.
Jag såg Toy Story 3, Pippis Jul, Pippi letar spunk, Pippis Jul igen och en liten stund av Madagaskar innan den lilla herrn deklarerade att det var dags för honom att lägga sig i sängen och sova en stund. Duktig liten kille det där.



Tills syster med Alko i släptåg återvände hem låg jag och tittade på någon krigsfilm som var ganska rumsren ända till samma sekund som de kom in genom dörren och förvandlades då istället till något av en snuskhärva och fick di två att ifrågasätta min sysselsättning där på kvällskvisten. Eh.

Ikväll ska vi bowla med brorsan och Murkman, nyktert så klart eftersom den vita månaden pågår för fullt och det kan ju vara intressant att se vad man har för skills, egentligen.

So long.

Krankenhaus

Åh vad jag är trött på att vara risig nu. Ända sen innan jul har jag varit krasslig med massa snor och hosta. Vad är det? Typ tre veckor nu?
Min säng har jag inte ens sett på en vecka då jag snällt kvartat på soffan för att låta omgivningen slippa mina hostattacker, som stundtals är så kraftiga att bettskenan agerar rymdraket.
Därför känner jag mig ganska sliten. Efter en flaska Kan Jang och en flaska till med hostmedicin tycker man ju att det borde börja ordna upp sig, men icke.
Imorse när jag anlände till kontoret var jag extremt in the mood of huvudet uppe i arslet, men efter att mottagit ett mail med planer för en resa till Skottland vart jag som förbytt. Från noll till hundra vart jag så pigg och upprymd att det resulterade i en hostattack som nästan fick frukostmackan hitta vägen upp igen.

Lugn och fin, säger ni.
Cheerrrs, säger jag.

God morgon.

Time flies

Ännu en helg passerad och måndagen nästan avklarad.

I fredags mötte jag upp Maja och hennes lilla Adrian och åt lite middag. Efteråt gick vi hem till henne för att sörpla lite kaffe och i förbifarten fick jag en läkarundersökning urförd av Dr Adrian (jag var ganska frisk) och även så tyckte han att vi ätit lite för lite och med en energi som bara små knodds kan ha dukade han fram en hejdundrans middag.

 

 

Vi åt med stor förtjusning och stunden till ära ville han även föreviga på bild.

 

 

Jag var så imponerad av hela tillställningen så jag var tvungen att skjuta min finska anda åt sidan och faktiskt ge grabben lite dricks. 4,50 blev det.

På lördagen hade vi delar av familia här på tacomiddag och resten av helgen tillbringades med att titta på konspirationsfilmerna Zeitgeist. Därför är jag numera lite paranoid och kommer därför ta till våld och vaselin om någon ens antyder till ordet "chip" i min närhet. Då talar vi naturligtvis om chip som man kan stoppa in under huden för att för i all framtid vara kontrollerad av storebror och inte den friterade potatisformen. Fast det förstod ni ju.

Just det. Innan jag hoppar in i duschen vill jag även förtälja att jag lämnat mina slingade dagar bakom mig och ännu en gång äntrat stoppljusens underbara värld.

 

 

och

 

 

 

Så. Efter att producerat denna bloggs mest bildrika inlägg hoppar jag in i duschen och skrubbar av dagens kursdamm.

 

Over and out.


What´s up....

... med alla tusentals pippifåglar som helt plötsligt börjat regna ner från skyn?

Vad händer? Hur kan det hända? På så många olika ställen på jorden? Samtidigt? Plus hundratusentals fiskar som trillat av pinn och spolats upp på land?

Scary shit det där måste jag säga.

Domedagen? Förgiftning? Virus?

Bättre blev det inte heller när min kära berättade att han i morse handlöst föll ner från sängen när han skulle stänga av väckarklockan.
Jag ser ju vissa liknelser där och när han nu sitter i studion har jag en stor lust att obemärkt stänga dörren och låsa om med en ljudlös, diskret klick. Eventuellt kasta bort nyckeln efteråt.

Bort med basilusken.



Forever ledig

Förra veckan hade jag semester hela veckan. Idag är jag ledig igen och även så imorgon. På fredag måste man pallra sig till jobbet för att efter för många några timmar gå hem igen och ha helg.

Älskar dessa tider.

Jag hostar som en galning på nätterna och har ännu inte fått tillbaka min röst helt och hållet och därför tänkte jag ta det jäkligt lugnt idag. Så vart det inte.
Jag fick världens städnoja och har både tvättat och städat i flera timmar nu. Herregud, jag till och med moppade golven.

Nu ska jag i alla fall sakta ner lite genom att testa våra nya Wii-spel som ännu inte blivit premiärkörda. Sedan när min kära återvänder från jobbet ska vi slänga i oss lite kyckling och sedan kubba på bio. Cornelis för hela slanten.

Adjö.

2/1- 2011

Nyårsafton var bra. Vi höll oss hemma till en början, men slank sedan ut för att träffa andra levande, titta på rakterna och väsa gratulationer inför det nya året.

Väsa ja. Jag har totalt tappat rösten och låter nu som en blandning mellan en whiskey-tant och en helt enkelt stum tant.

Så kan det gå.


RSS 2.0