Oj, vad det var svårt att gå upp idag

Jag hade ställt klockan på åtta men låg och snoozade med tio minuters mellanrum tills klockan var tio. Halvtrött så att säga.
Kanske var det min dröm om att jag skulle sitta i ett thailändskt fängele i tio år som tog musten ur mig. Dock fick jag gå fritt ute och även gå på stor arenakonsert på själva anstalten så jättesynd var det väl inte om mig. Det som var konstigt var att på själva konserten var det knappt några människor alls, om man stod i publiken och blickade upp mot scen, stod man däremot på scen (oklart vad jag gjorde där) var det tusentals i publiken.
Lurendrejeri, kommer jag ihåg att jag stod och tänkte. Jaja. Bra att fantasin inte has left the buildning om man säger så.

Idag har jag en känsla av att det är något jag måste göra, men kan inte komma på vad. Lite konstigt för det enda som ska göras är att hämta bilen från mecken och sen gå och träna. Mer än så är det inte. Tror jag?

Bilen kom inte alls att kosta så mycket som jag befarat. Skönt det. Dock måste jag fixa en till sak med den och sedan få den igenom besiktning för att häva körförbudet, men det är ju nästan som vanligt. Den är inte död i alla fall.

Just nu är det en liten money-flowing period känner jag. Dock bara ut, inget in.
Bilen ska betalas, biljetter till Ljusdal har köpts, bokhyllor ska införskaffas, dansterminen ska betalas och som pricken över i:et kom det som ett brev på posten (bokstavligt talat) inbetalningsavit för vinstskatten som ska pröjsas in.

För att min mor inte ska sätta i halsen och framför sig se sin dotter levandes på bröd och vatten vill jag bara betona att jag inte är så fattig. Jag har ju så jag klarar mig, men det är ju alltid läskigt när det bara går ut en massa kronor men ingenting in......

Ett jobb, kära jag, ett jobb ska jag fixa.

Yes.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0