Klart!

Ja då var det klart med budgivningen då. Kontraktsskrivning imorgon och sedan är det problemet ur världen.

Jag är allt som allt hur nöjd som helst med hela försäljningen. Det har gått snabbt och smidigt och att man sedan plockade hem lite vinst också är ju lite av ett plus. Ett stort plus.

Hej sparkapital, tänker ni.
Hej H&M, tänker jag.

Mer än så har jag liksom inte att skriva om just nu. Det råder halvstor torka på inspirationsfronten och mina förbannade naglar som gror som virus bland dagisbarn är ju bara i vägen när jag väl försöker.

Så med de orden.

Hej.









Vad kan man säga?

Budgivningen kom visst igång igen.

Oh, happy day.


Söndag

På budgivningsfronten har det inte hänt något mer. Det var fritt fram att buda under hela helgen har de intresserade fått veta, men nada.
Jag som hade hoppats på lite förstaklassig fyllebudning på midsommarafton.

Tji fick jag.

Well, it ain´t over until the fat ladys sings och hittills har jag varit tyst. Så det så.

Midsommar var fint och spenderades med Tobbes familj och resten av helgen har passerat med inslag av sol, jordgubbar och Sopranos. Lugnt och fint.

Det var det. Nu ska det målas klor.

So long.

Budgivning pågår

Hjärtstillestånd pågår.

Fast egentligen bara det sistnämnda då det varit tyst på sms-fronten i över en timme nu. (Utöver för ett sms som jag fick av min kära. Vilket han snabbt fick erfara att inte är helt ok under budgivningstider.)

Varför är de tysta för? Va?

"Vad gör ni?!" Vill jag skrika.

"Ni måste väl förstå´att det måste visas framtassar om ni ska ha ett framtida hem?!" Gastar jag vidare och hytter med näven i luften.

Typ.

Eller så ligger jag i min soffa. Helt tyst och stilla för att inte störa telenätet, medan godiset mäklaren lämnat mig mulas ner i magen med en oroväckande fart.

Det här är inte ett dugg kul.

Hjälp.



Ring Ring?

Det är över lunchtid nu och jag har ännu inte hört ett ord från mäklaren.
Jag har gått runt som en skitnödig hamster med telefonen i släptåg hela dagen, men inte den minsta tillstymmelse till pip verkar den vilja ge ifrån sig.

Åh.

Små grodor & pengabegär

När man åker till sin mor för att gratulera denne på sin födelsedag, möter henne i dörren och drar av en liten serenad för att förstärka anledningen till besöket känner man sig snäppet snäll.
Att man sedan drar av en "Små grodorna" istället för "ja må hon leva" kan vara ett stabilt tecken på att man är trött. Övertrött till gränsen över över.

Dagen har jag spenderat med att ännu ett antal timmar polera på lägenheten inför dagens visning. Och det är enormt uttröttande. Det är fan det.

Med nerverna utanpå satt jag sedan hos kära mor och väntade på mäklarens dom. Hade det kanske kommit en spekulant? Hade det kanske kommit två?

Hade det kanske kommit noll?

Efter några timmars väntan ringde han äntligen och deklarerade att det hade varit sex stycken sällskap som kommit och tittat.

Tack och lov.

Då kunde jag äntligen andas ut, åka hem och mula i mig en pizza. Som en ren segergest liksom.

Imorgon lär det ju bli till att trippa fram på nålar igen med telefonen i högsta hugg för att mottaga meddelanden om mina framtida miljoner.

Komsi komsi.



I tre timmar...

Har jag gnidit, polerat, svurit och svettats.

Jag har alltså städat.

Om en kvart kommer det en nyfiken liten själ och tittar på lägenheten. Han kunde visst inte komma imorgon på den ordinarie visningstiden så då är det bara att ta på sig mäklarkavajen och köra hårt.

Keep them thumbs.

Hej

Jag tänkte skriva lite.

Men det blir ju bara skit när jag försöker.

Man skall inte ge sig på berg när det finns småsten. Denna gång i form av köttbullar och makaroner som skall lagas.

See you later.

Förutspår en angenäm sommarkväll

201006182259 (MMS)

Förutspår en angenäm sommarkväll


Kaisa och ikeakorv. Life is good.

201006172258 (MMS)

Kaisa och ikeakorv. Life is good.


Onsdag

Jag gick precis in på min blogg och i en millisekund blev jag irriterad över att jag möttes av Skäringer och inte nåt nytt innan jag kom på vem som egentligen sitter bakom spakarna på den här skriftsamlingen.
Så nu uppdaterar jag. Om så bara för min egen skull.

Nu när den bedriften är avklarad ska jag lägga mig och titta på Nurse Jackie och bara njuta av en av de sista kvällarna i den här kojan. God knows att de inte är många kvar.

Så med de orden,

Have a pleasent kväll.

Som jag då

201006152256 (MMS)

Som jag då


Halvskumt

Kommer ni ihåg min myrinvasion? Kommer ni ihåg hur obehagligt jag tyckte det var att de fritt fick härja runt hemma medans jag var borta?

Well, same story all over again.

Men denna gång är det inte myror. Utan mäklare och fotografer.

Sedan tror jag inte att de läser mina dagböcker, skrattar åt mina underklader eller har fullfjädrade ravepartyn på samma sätt som myrorna eventuellt hade, men det känns onekligen lite skumt.

De går liksom runt i mitt hem, tar kort på saker och ting, flyttar runt på det ena och det andra och jag.... är inte där.

Det var bara det jag ville säga.

Hej.

Ja men det gick ju bra!

Besiktningsgubben tog min bil, var borta ett tag och kom sedan och hämtade mig från min lilla bänk jag parkerat ändan på.

"Det här gick väl bra", sa jag. Så entusiastisk som man bara kan vara.
"Jo. Ganska," sa han. Lite mindre entusiastisk.

Ganska ja.

Av någon konstig för att jag vågat vägra byta torkabladshelvetet anledning så var det visst bara en halv pinne kvar av ena torkabladet och så hade en fjäder spruckit.

"Ja men det håller nog ett litet tag till", sa jag. Så entusiastisk som man bara kan vara.
"Nej, kanske inte", sa han. Lite mindre entusiastisk.

Jag fick det förklarat för mig att spricker den så spricker den ordentligt och skär upp hela däcket. Pang.

"Det kan ju vara mindre trevligt på motorvägen", sa han. Faktiskt lite mer entusiastisk helt plötsligt.

Så jag tackar för den. Nu när jag äntligen kan släppa snutkollen och cruisa runt i lugn och ro så får jag istället sitta och vara skitnödig över att hela kärran rasar.

Tack och lov i bara några dagar till. På fredag ska den in på verkstaden igen och fortsätta med gnagandet av mitt sparkapital.

Skitbil.

Äntligen ska jag häva körförbudet på min b...

201006142253 (MMS)

Äntligen ska jag häva körförbudet på min bil. Äntligen slipper jag med hjärtat i halsgropen bedriva snutspan ute på vägarna, vilket jag nu fått göra de senaste två veckorna. Och skulle lagens långa arm av någon anledning kika in här så skojar jag ju bara. Förstår ni väl.


Klädrensning pågår

201006132252 (MMS)

Klädrensning pågår


Eldstorm

Nu när hunden fått sin dagliga dos av uppmärksamhet så kan jag sitta och skriva ifred.
Jag kan ju börja med att berätta att det blåser ute. Inte såna där söta små virvelpuffar, utan det är tamejfan storm.
När jag var på morgonpromenaden med jycken tog vinden min cigarett, kepsen var nära på att följa efter och t o m hunden fick kuta runt i panik innan den hittade ett stort buskage som vindskydd där hon kunde sitta och björna ifred utan att blåsa omkull. Fy fan.

Sen till något helt annat.

Igår blev jag helt plötsligt sugen att bli rödhårig och två sekunder efter kunde jag inte tänka på något annat (min hjärna funkar så, den blir övertänd för de minsta småsakerna och är besatt av saken tills det antingen utförs eller glöms bort).

Så nu sitter jag här och funderar igen. Jag har ju lyckats vara rödhårig ungefär halva mitt liv, men eftersom håret för tillfället är ganska svart så vet jag inte om det är så sunt att börja mecka med saker och ting.
Jag har en känsla av att om man börjar blanda färger sådär hejvilt så kan det lätt istället för att bli eldigt vackert bli lite mer av....


Klick

Jag borde alltså inte. Jag borde verkligen inte.

Nu ska jag åka till Coop och köpa tvättmedel. Bara tvättmedel. Inget annat än tvättmedel.

So long.



Master of distraction

Jag tänkte sätta mig och skriva men något kom i vägen.



Hörs sen.

TGIF

Efter jobbet åkte jag iväg för att kämta kära hunden som ännu en helg ska vara min sidekick medan jag eventuellt ska börja rensa inför flytten.
Därefter for jag hem som en blixt för att möta upp mäklaren och gå igenom det administrativa inför visningar, försäljning och fan och hans moster.
Det gick väl bra kan jag påstå. Han förklarade, jag lyssnade, hunden fes och det tackade jag för. Verkligen.

När det väl var avklarat gick vi ut på en promenad (jag och hunden, inte jag och mäklaren) och halvvägs började min oförklarliga stjärtskada göra sig påmind igen och så fick jag halta andra halvan av rundan. I regn. Med glappskitan i släptåg.

Nu när jag tittar på den blöta hunden i min säng, efter mäklarträff, efter gasläckor och efter smärtsamma promenader så kan jag inte vara något annat än värd en kaffe, en cigarett och 2 kg tacos.

Peace out.

Åh, du mysiga väder. God morgon.

201006112239 (MMS)

Åh, du mysiga väder. God morgon.


Whitney

Min extrema trötthet ackompanjeras av Whitney Houston dagen till ära. En kollega hade varit på hennes konsert och efter att blivit något besviken tyckte hon att hon kunde få slicka sina sår genom att lyssna på låtarna från back in the days. Innan risigheten inföll.

Sagt och gjort.

Nu svävar jag runt som en elgant liten svala till de smäktande tonerna av "I will always love you" och med en blick mot dörren väntar jag på att Kevin Costner ska dyka upp och rädda ett liv eller två.

God morgon.



Oh, my car

Jag har försummat min bil det senaste. Jag vet att jag gjort det och samvetet gnager. Jag försöker döva de känslorna genom att intyga mig själv om att det är ok, för jag tycker ändå inte om den. Den är gul. Och gult är fult.
Men någonstans i min oytliga själ vet jag att det inte stämmer.
Jag tycker om den. Den är snäll mot mig. Den tar mig dit jag vill och har aldrig någonsin svikit mig. Bortsett från viss dörrhaveri som fått mig att i princip kliva in genom bakluckan den senaste tiden.

Men idag.

Idag lämnaden jag in den på service. När jag brummade därifrån med min lånebil såg jag hur den blickade efter mig med sina snälla, tacksamma och något tårfyllda ögon. Med vetskap om att den äntligen fick sitt välförtjänade spa åkte jag mot kontoret med ett lättat hjärta.

När jag hämtat ut den igen, några tusenlappar fattigare, mötte den mig med en glädje som aldrig förr skådats och för att smida medans järnet var varmt bestämde jag mig för att även ge den en grundlig tvätt.

Egentligen tycker jag om att tvätta för hand. Dels för att det faktiskt är ganska kul och dels för att det blir bra mycket renare.
Tyvärr så var det inget jag kunde pyssla med idag då jag fortfarande är ganska stjärtikappad och därmed rörelseförhindrad. Det fick helt enkelt bli maskintvätt.

Jag valde självklart den billigaste tvätten och efter vissa diskreta antydningar från personalen insåg jag att jag var pinsamt dumsnål och uppgraderade till en lite dyrare variant. Ska man smida ska man smida ordentligt.

När jag väl stod i tvättkön fick jag syn på dammsugaren som smidigt nog är placerad precis utanför tvätthallen. Trots stjärtskada och en alldeles för kort kjol för ända(hehe)målet kröp jag runt i bilen och med nöje lyssnade på den enorma mängd grus, kvitton och glasspinnar som rasslade igenom röret.

Det är ett renande ljud det rasslet. För då vet man att det blir fint.

Ett mindre renande ljud däremot är av ett annat slags rassel.
Ett rassel som enbart kan uppbringas av ett nyinköpt kvitto med tvättkod på, som under en obevakad millisekund sugs ner i avgrunden.

Synd.

Epilog:
Efter det fatala misstaget beslöt hon sig för att förlita sig på mänsklighetens fromma famn och med svansen mellan benen haltade hon in för att med skam i blicken be om ett nytt. Det fick hon och nu står bilen på sin plats, skinandes som en nypolerad banan. Slutet gott, allting gott.





Lagen om allts jävlighet

När man efter ännu ett besök hos naprapaten lämnar stället rak och avslappnad men efter några minuter börjar känna av en liten stjärtskada blir man ju lite vrång.

What the fuck, liksom?

Och det blir ju bara värre. När jag nyss tog ett ärevarv runt Coop fick jag nästan släpa ena benet efter mig.

Vad har jag gjort?
Vad har han gjort?
Kan man gå tillbaka och be om en liten stjärtjustering?
Kan man det?
Va?

Jaja, nu går jag och min handikappade bak och lagar lite lax.

Peace out.

Choises

Jag är lite sådär i valet och kvalet om jag ska skriva ett inlägg eller inte. Jag har ju liksom inget klatschigt att roa er med, så jag måste nog sitta och rotera på den ett tag till.

Jag är även i valet och kvalet om jag ska gå och vispa lite grädde till min framtida kladdkaka eller om jag helt sonika ska tvinga någon annan att göra det.

När jag ändå håller på och funderar på saker och ting slinker det även in en tanke om jag ska orka gå och hämta in hunden. Dra in kräket i nackskinnet och spika fast henne någonstans då hon bara röjer runt på balkongen och stör grannfriden.

Tydligen så bestämde hunden sig för att komma in självmant och medan hon i förbifarten släppte en liten rackare och lämnade mig i stanken bestämde jag mig för det mest relevanta.

Det blir inget inlägg.


Fredag

Så var helgen här. Hunden har återvänt för att spendera ännu en helg med sin matte, så närmsta dygnen skall väl tillbringas in doggy-style.
Tusen promenader står på schemat och egentligen borde man passa på att rensa lite bland sina belongings också nu när man ändå ska hänga runt här hemma och flytten närmar sig med något mer än babysteps.
Även en liten sväng till Jenny är eventuellt inplanerad. En sådan där sväng där man pimplar kaffe och cigaretter samt spyr galla över allt man kan komma på. Plus lite till.

Hunden har varit grymt osocial sedan hon tog sina tassar innanför dörren. Hon stapplade sig genom hallen, stupade i sängen och har legat där sedan dess.
Rykten säger att hon tillbringat dagen med att vara på studentskiva så antingen är det enorma folkmassor och barn som tagit musten ur henne eller så har hon helt enkelt varit på flaskan.
Finns risk, halvfinsk som hon är.

Nu ska jag plugga in ett par hörlurar och dra på några avsnitt av sex and the city innan jag likt hunden slocknar som en lykta.

Ha en trevlig kväll.

Reunion

201006042223 (MMS)

Reunion


So, what´s new?

Killen tittade på lägenheten och skulle komma med besked efter några dagar. Idag ringde han och sa att det inte blir något.

Synd.

Jag får väl springa in i mäklarens välkomnande och dyra famn och låta dem sköta hela grejen åt mig. Bara jag blir av med skiten. Klockan tickar.

Igår var jag och såg Sex and the city 2. Man fick det man förväntade sig. De två och en halv timmarna hade lätt kunnat komprimerats till en och en halv timme, men ändå vart man väl så pass underhållen att man kommer att gå och se trean. Om det kommer en.

Idag har jag faktiskt varit ute på en liten joggingtur och eftersom jag inte har något bättre för mig ikväll så springer jag och målar ett kors i taket.

So long.

Snart kommer det en kille och tittar på lä...

201006012198_003 (MMS)

Snart kommer det en kille och tittar på lägenheten. Håll nu för guds skull varje tumme ni har. Eller gå gärna förbi balkongen och mässa "oj, vilket slott" med jämna mellanrum. Tack.


RSS 2.0