Kära Dagbok

Idag tänkte jag gå upp något förjävligt tidigt, men som du kanske förstår så lyckades jag inte riktigt.
Istället anlände jag till jobbet samma tid som vanligt och efter gårdagens hat, nådigt osugen på allt som har med bokföring att göra.
Som tur är så hittde vi tillbaka till varandra till den del att vi samarbetar. Inte älskar, men samarbetar.

Resten av dagen har jag gått med matnojor som inte är av denna värld och efter att ha ätit upp min lunch, resterna av lammets och nallat lite av Karolina har jag även lyckas länsa pepparkaksburken och glassfacket.
Det var inte rikigt nog att mätta min hungriga själ utan var även tvungen att i samband det skulle inhandlas hushållspapper till kontoret tvungen att dra med mig nötter och kakor.

I skrivande stund stoppar Karolina in huvudet och frågar vad fan jag tuggar på exakt hela tiden och det får mig, i hopp om att skona mänskligheten, att be en stilla bön om att aldrig bli på smällen.

På tal om cashewnötter har jag även bombarderat lammet lite med sådana och ont i själen av det brutala samvetet som överrumplade mig efteråt led jag helvetes sju synder, tills lammet uttryckte sig med orden "nötter" och "stoppa upp" i samma mening. Då var det slut på medlidandet.

Nu ska jag grotta i mina papper lite till och sen eventuellt träffa Maria over some tjing-tjong mat.

Tack och hej leverpastej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0